Jag har funderat ett tag , på om jag ska göra det eller inte. Jag har övervägt, fram och tillbaka men inte kunnat bestämma mig. Det har gått en lång tid. Jag har funderat på vad konsekvenserna kan bli om jag gör det, kan jag göra någonting annat istället?
Men igår bestämde jag mig, jag satte ner foten. Nu i efterhand känner jag att det var rätt val, det känns bra, fast lite tomt...

...Igår bestämde jag mig för att slänga mina blommor.
Eller, det är väl synd att kalla dom blommor, det är växter, världens bästa växter. 
När jag flyttade in i augusti så var jag väldigt bestämd om att jag inte skulle ha några blommor. Visst, det är fint, men jag kan inte sköta blommor. Men lik förbannat köpte mamma växter och satte i fönstret. Först blev jag sur, men det ser ju ganska trevligt ut, och så svårt kan det inte vara? 
Men efter drygt en vecka hängde bladen, och det slog mig att jag glömt vattna dem.

"Lina Olsson, du är helt värdelös. Det har gått en vecka och du har redan lyckats ta död på världens enklaste växter, som mamma kallade dem".

Det var ungefär så jag tänkte, och mitt självförtroende var i botten. Men jag försökte rädda upp situationen genom att ösa i mängder av vatten. Vet ni vad? Efter några timmar levde blommorna upp! 

"Lina Olsson, du kan ju det här! Du lyckades nyss återuppleva döda växter. Du borde överväga att bli trädgårdsmästare."

Det är på grund av detta jag kallar dem världens bästa växter, på grund av att man inte behöver vattna dem förrän de har vissnat. Visst, det bästa är säkert att vattna dem medans de lever. Men det kommer inte jag ihåg, så när jag ser att växterna har vissnat kommer jag på att jag borde vattna dem. 

Men nu är de döda, för alltid. Jag har försökt återuppleva dem ett bra tag, utan att lyckas. Igår tog jag alltså beslutet att slänga dem. Som jag skrev i början är det tomt nu. Jag funderar på att ersätta dem. Men sen funderar jag på att jag inte kommer vara i lägenheten speciellt mycket under våren/sommaren, så jag väntar nog till hösten.