Är det okej att vara självgod när man kommer hem från träningen och potatismos med ugnsbakad falukorv står klart? Ja, det är helt okej faktiskt. Tur jag har mig! Fast om jag hade hetat Mathilda Norman hade jag också varit ganska självgod en dag som denna. Denna kvinna verkar haft världens bullbak idag, huslig tjej den där. Då är det också okej att vara självgod.

Gårdagens firande var supermysigt. Givetvis är det lite bittert att mitt lag slutade 2:a i bouleturneringen. Men i ärlighetens namn så var vi faktiskt inte ens nära att vinna i finalen, så det känns okej ändå.
Aktiviteten jag och Mackan höll i var en frågesport om släkten Olsson och dess historia. Det var frågor som: Hur många Maria det finns i släkten, Vad faster Ingrid har för handikapp i golf osv. På frågan hur många Maria det finns i släkten hade jag och Markus skrivit ner svaret 3, men det visade sig vara 5. Det uppstod flera situationer som denna men vi lyckades snirkla oss ur det ganska snyggt. Släktforskningen var väl inte speciellt noggrant gjord. Men trevligt hade vi.

Mindre trevligt var det när jag steg upp 7 imorse för att ta tåget till Lund och föreläsning som började 10.15. Tåget var givetvis inställt och detta skulle ersättas med bussar. De här ersättningsbussarna är ju inte direkt kända för att komma så snabbt, och även denna buss svarade för förväntningarna. Efter 30 minuters väntan kommer Skåne-expressen som skulle gå till Lund. Men det var banne mig ingen express. Denna buss stannade vid precis varenda liten byhåla som låg längs vägen. Jag hann givetvis inte till föreläsningens start utan fick glida in lite snyggt en timme sent.

So long
LinaOO